I Stockholm finns ett obegränsat utbud av allt. Restauranger, museum, butiker, kurser och utställningar. I staden kan du äta från världens alla hörn, gymma under dygnets alla timmar, se ditt favoritband på en tisdag och dreja samtidigt som du dricker öl. Vad du än vill ha, så är det alltid bara en googling bort. Ja, på Stockholms meny finns allt man kan önska. Men i veckan har jag lärt mig att systemet är bräckligt. I staden som självsäkert lutat sig tillbaka under parollen ”vi har allt” – vad händer när man vill beställa något som inte finns på menyn?

.

Det är fredag på kontoret. Veckans sista dag, med bara millimeter kvar till helgen. Strax innan lunch får jag ett samtal från en fotograf jag jobbar med. Han behöver min hjälp inför en pressfotografering och ber mig att innan dagen är slut leta reda på en pool. Med premisserna att den 1. Kan användas för en fotografering mellan 14.00 och 16.00 på den efterföljande måndagen och 2. Är stängd för andra badgäster. Jag kliver avslappnat in i uppdraget. Staden har lärt mig att det här borde vara hur enkelt som helt att lösa. Klorerat vatten finns det gott om och jag gör som jag brukar och öppnar Google-fönstret: ”pool i Stockholm”.

.

Tre timmar senare är jag gråtfärdig. Jag har ringt alla. Varje fräsig spaanläggning, samtliga från listan ”här är Stockholms 10 bästa hotell med pool”-artikeln och både inomhus- och utomhuspoolförsäljarna. Men det jag ber om finns inte på menyn. Jag får förklarat för mig att ”det här inte går att lösa på så kort tid, det måste du ju förstå”. Jag blir uppläxad av en barsk receptionsröst som klargör att ”det inte kommer på fråga att stänga av poolen för övriga hotellgäster”. Och poolförsäljarna svarar trött att jag ”måste ringa Stefan på huvudkontoret, det här är ju en marknadsfråga, det får du fråga honom om”.

Det finns tusentals bassänger i Stockholm, men ingen är för mig. Och framförallt inte på måndag mellan 14:00 och 16:00.

.

På mindre orter är utbudet, som bekant, begränsat. Menyn har några få rätter, du har provat alla minst fem gånger och vad gäller råvaror så används helt enkelt det som finns att tillgå. Men när kommer till specialare – som typ att hitta en pool med riktigt dålig framförhållning – då är du lyckligt lottad om du befinner dig i ett litet samhälle. Du vet vem som jobbar på badhuset och personen i fråga kommer förmodligen hjälpa dig, just för att den vet att den är ditt enda hopp. Och att det nästa gång kan vara den som sitter i skiten – och behöver hjälp tillbaka.

.

För er som undrar: poolhärvan löste sig till slut. Klockan 15:45 fick jag napp hos ett babysimsföretag som med värme välkomnade oss till en av deras anläggningar. Tjejen som hjälpte mig talade brett på dalmål och viftade bort min kärleksförklaring som om det inte vore något. Bara en helt vanlig specialare – från en lantis till en annan.