– Du har rätt att må bra även med en anhörig som mår dåligt, säger Sanna Lundell till åhörarna i den fullsatta stora salen.
Lundell och Söderlind har gjort dokumentärserien "Dödsdansen" om medberoende. Båda har egna erfarenheter av sådana relationer. De har bjudits in till Luleå kommuns temavecka om våld i nära relationer av kvinnojouren Iris.
När man har en förälder, partner eller annan nära anhörig med beroende eller psykisk sjukdom leder det ofta till att man själv normaliserar och förnekar situationen eller isolerar sig. Dessutom är det vanligt med våld i sådana relationer.
– Krisen behöver inte vara farlig. Går man igenom en kris på ett gynnsamt sätt leder det ofta till att man blir mer empatisk och mer förstående. Det farliga är om man fastnar i kristillståndet, säger Söderlund.
Ett av problemen är alla de missförstånd och tabun som finns kring beroende och psykisk ohälsa. Att alkoholism eller depression inte är något man väljer, utan att det är sjukdomstillstånd. Att man drar sig från att söka hjälp för att man vill klara allt på egen hand. Det kan också ta lång tid att få rätt hjälp. Det tar i genomsnitt 6–12 år att få rätt diagnos men många kan gå hela livet utan att få den hjälp de behöver.
Lundell och Söderlund berättar utlämnande om fruktansvärda situationer. Om misshandel i nära relationer och hur familjer vänder sig emot den som pekar på elefanten i rummet.
– Ingen pratade om det trots att det fanns kunskap, säger Lundell om att växa upp med en mamma som var bipolär och en pappa, sångaren Ulf Lundell, som var alkoholist.
Hon berättar att det var när hon var elva år som en granntant blev den första att berätta: "Din mamma är deprimerad, det är en vanlig sjukdom. Det är inte ditt fel"
– Det kändes som att jag fick ta av mig en ryggsäck jag burit på hela livet. Det är oerhört viktigt att våga prata med barn om sådant här, säger hon.
Den goda nyheten är att det finns mängder med kunskap och hjälp att få. Den stora utmaningen är att våga prata om det.
– Missbruk och psykisk ohälsa är inte som andra sjukdomar. Vi tänker att man ska hjälpa sina anhöriga när de är sjuka men när det kommer till missbruk och psykisk ohälsa handlar det istället om att kunna sätta kärleksfulla gränser och våga ge ansvar. Vuxna människor ska inte ha någon som jämt täcker upp för dem och håller dem om ryggen.
