En riktig gentleman delar på notan

Benjamin Ivansson skriver om mansrollen och det jämställda förhållandet.

Foto: Kata Nilsson

Krönika2019-11-14 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det pratas ofta om att vi män måste bli mer jämställda för vår egen skull, för att bli bättre pappor och mer närvarande med våra barnMen den ekonomiska ojämlikheten mellan könen är ett ännu bättre argument. Vem vill leva i en relation där den ene är ekonomiskt undergiven den andre? De ojämställda könsrollerna formas ibland redan på första dejten, när mannen ska vara en gentleman och ta notan.

Själv tänker jag så här: Varför skulle jag? Hon är en självständig individ som kan ta hand om sig själv. Dejten är på lika villkor. Jag betalar inte för hennes tid. Varför ska jag betala för maten? Att mannen ska slanta upp är en nykonservativ styggelse vi gör bäst i att bekämpa.

Jag har vuxit upp med en mamma som inte behövt män till någonting. Tvärtom fick jag som barn uppfattningen att de ställde till med mer problem än de gjorde nytta. När grannpappan vrålade på sin familj var det mamma som fick ringa på, avbryta och tvinga in honom i en taxi. När hon insåg att hon fick mindre i lön än hennes manliga kollegor fick chefen höja den samma vecka, retroaktivt. 

Jag är förstås präglad av det, men man behöver inte ha vuxit upp med någon som pungsparkat sig genom livet för att se problemet. Samhället har gjort stora framsteg för att göra kvinnor och män mer jämställda. Bland annat genom att ta bort sambeskattningen, införa fri abort, bygga ut barnomsorgen, införa föräldraförsäkring och lagstifta mot sexuellt våld. Ur det perspektivet måste vi se det så kallade gentlemannabeteendet.

Det är lätt att falla i fällan. Tycker man om någon vill man visa det, generositet och givmildhet är en del av det. Men vi män behöver skippa den ekonomiska uppvaktningen. Det är nämligen så en ojämställd dynamik uppstår, där mannen förväntas förse kvinnan med massa saker som inte har med kärlek eller samliv att göra. 

Den dynamiken kan ge konsekvenser för hela relationen och för bådas liv. Skulle man få för sig att flytta ihop och skaffa barn blir det ännu värre. Vem ska stanna hemma och vem ska fortsätta jobba? Vem ska tacka ja till en ny krävande position? 

Det ligger närmare till hands att mannen gör det, om det är han som sköter ekonomin. Om han förväntas ta notan. Själv föredrar jag en självständig och fri partner som är med mig för att jag är jag. Som har egna ekonomiska, yrkesmässiga och sociala ben att stå på. För att det ska vara möjligt krävs det mer jämställdhet och mindre gentlemannabeteende.