Piteå-Linköping 1-0.
Bra. På alla sätt och vis faktiskt.
Efter Stellan Carlssons osminkade utlägg om årets säsong inför mötet med Bröndby har PIF vänt på sina prestationer och bara levererat rakt av.
Bort med mättnad, tvivel och jaget före laget. Fram med aggressivitet, vinnarmentaliteten och löpmeterna.
Matchen mot Bröndby (0– 1) var en superinsats förutom när det kommer till mål.
Växjö 4–1, en av säsongens främsta prestationer.
I 2–1 mot Morön visade PIF slutgiltigt att viljan och orken var på plats. Utan rätt fokus hade laget inte kunnat ladda om.
Så nu 1–0 mot Linköping.
Hållen nolla bakåt – viktigt för sjävförtroendet.
Tre poäng – bra för tabellen och nu är PIF med i medaljjakten på allvar.
Chansen till prispallen för femte året i rad är större nu än på flera veckor. Fjärdeplatsen är inom räckhåll med fyra omgångar kvar och Piteås program är på pappret bättre än flera konkurrenters.
Men det allra viktigast är att laget har hittat tillbaka till sig självt igen.
Nu ser vi det Piteå som jobbar hårt och som ett kollektiv. Dessutom har det lossnat individuellt också. Julia Karlernäs agerar så där självklart dominant som hon gör i form. Cecilia Edlund har gjort sina bästa matcher senaste tiden. Fler exempelvis finns. Hösten brukar vara Piteås tid och den är nu.
Torsdag väntar Bröndby borta i Champions League. Ett Piteå som spelar likt senaste fyra matcherna har stor chans att fortsätta den historieskrivning laget så skickligt har författat i varje säsong under flera år.